Vi vet att nästan alla europeiska språk har en samma förfader. Vi vet inte hur det folk som talade detta språk hette. Vi förmodar att det levde någonstans mellan nutida Ukraina och Sydryssland, ungefär 3000 år före Christi födelse.
Det innebär i vart fall att nästan alla språk som talas i Europa är besläktade. Det är sålunda också svenska och franska fastän inte som syskon - det är norska och svenska samt franska och italienska - inte eller som kusiner - det är tyska och svenska samt franska och rumänska - utan mer som sysslingar.
Nu ska jag ta ett par exempel, verb till att börja med, som visar släktskapet.
Visst är den indoeuropeiska förfader enbart ett förmodande. Urspråket skrevs inte och vi kan därför bara förmoda hur dess ord såg ut.
AGO
har blivit på latin "ago" som lever vidare i det franska "j'agis".
Det motsvarande är svenska "jag åker". Ett indoeuropeiskt "G" blir ofta "K" på svenska.
AUGSO
har blivit på latin "augeo". Ordet har försvunnit på franska men roten finns kvar i sådana ord som: AUGment, augmenter, augmentation.
Det har blivit "jag ökar" på svenska (jämför isländska "auka").
BHEIDO/BHINDMI
har blivit "findo" på latin, sedan "je fends" på franska.
Det har blivit "jag biter" på svenska. Ett indoeuropeiskt "D" blir ofta "T" på svenska.
BHERO
har blivit "fero" på latin. Ett indoeuropeiskt "BH" blir ofta "F" på latin.
Verbet har försvunnit från franska men roten finns kvar i "déFERer, conférer, interférer, référer, proférer, préférer".
Det har blivit "jag bär" på svenska.
BHEWO
finns kvar i "fui" på latin, och franska je fus".
Det har blivit "jag bor" på svenska.
BHEUGMI
har blivit "fugio" på latin och sedan "je fuis" på franska.
Lär ha blivit "jag böjer" på svenska.
BHRUGMI
har blivit "fruor" på latin. Ordet har försvunnit från franska men roten finns kvar i "fruit"
Det har blivit "jag brukar" på svenska.
BHREGMI
har blivit "frango" på latin. Verbet har inte överlevt på franska men roten finns kvar i "FRACtion, fractionner".
Det har blivit "jag bräcker" på svenska.
DEUKO
har blivit "duco" på latin. Det klassiska verbet "duire" finns inte mer på nutida franska men roten lever kvar i "conDUIRE, déduire, réduire, introduire, induire, séduire".
Det har blivit "jag tar (jag tager)" på svenska.
DOMYO
har blivit "domo" på latin och roten finns kvar i franska "DOMpter".
Det har blivit "jag tämjer" på svenska.
EDMI
har blivit "edo" på latin. Verbet har försvunnit från franska men roten finns kvar i "comESTible".
Det har blivit "jag äter" på svenska.
ESI
har blivit "es" på latin och "tu es" på franska
Det har blivit "du är" på svenska. "S"et i slutet har förvandlats till "R". Det sker ofta och i många språk.
GNOSKO
har blivit "nosco" på latin. Roten finns kvar i franska "conNAÎtre, connaissance, cognitif, gnose, gnostique".
Det har blivit "jag känner" på svenska. "SK" bevarades inte i de nordiska verben.
GHUGHEUMI
har blivit "fundo" på latin, sedan "je fonds" på franska.
Det har blivit "jag gjuter" på svenska.
GWIWO
har blivit "vivo" på latin, sedan "je vis" på franska.
Roten finns kvar i svenska "kvick"
LEGHMI
Roten finns kvar i "LECtus" på latin, sedan franska "lit".
Det har blivit "jag ligger" på svenska.
MEITO
har blivit "muto" på latin, sedan franska "je mue" och "je mute".
Roten lär finnas i svenska "muta".
MEL'MI
har blivit "molo" på latin och sedan "je mouds" på franska.
Det har blivit "jag maler" på svenska.
SMERDO
har blivit "mordeo" på latin och sedan "je mords" på franska.
Roten finns kvar i svenska "smärta".
MENO
Roten fanns kvar i "meMINi" på latin och i "réMINiscence" på franska.
Det har blivit "jag menar" på svenska.
KWEKWO/PEKWO
har blivit "coquo" på latin. Roten finns kvar i franska "queux, cuisine, cuisiner".
Det har blivit "jag kokar" på svenska.
PIPELMI
har blivit "pleo" på latin. Roten finns kvar i "remPLIr" på franska.
Det har blivit "jag fyller" på svenska. Ett indoeuropeiskt "P" blir ofta "F" på svenska (jfr. svenska "far" och franska "père").
PIPERMI
Roten finns kvar i "porto" på latin, sedan i "porter" på franska.
Det har blivit "jag far" på svenska.
PETO
var också "peto" på latin. Verbet har försvunnit från franska men roten finns kvar i "réPETer".
Det har blivit "jag ber (jag beder)" på svenska.
REGO
var också "rego" på latin och finns kvar i franska "je régis".
Roten finns kvar i svenska "rik, rike".
SEDMI
har blivit "sedeo" på latin. Verbet "seoir" har bara en begränsad användning på franska och har fått en annan betydelse.
Det har blivit "jag sitter" på svenska.
SEKMI
har blivit "seco" på latin. Roten finns kvar i "SECateur, SECtion, sectionner, scie" på franska.
Det lever kvar i "jag sågar" på svenska.
SEKWOMI
har blivit "sequor" på latin, sedan "je suis" på franska (jfr. också "SEQUence, conSECutif ...")
Det har blivit "jag ser" på svenska (att se något betyder att följa något med ögonen).
SYUYO
har blivit "suo" på latin. Roten finns kvar i franska "SUture".
Det har blivit "jag syr" på svenska.
SNEIGwHETI
har blivit "nivit" på latin. "S"et i början försvann. Franska "il neige" är besläktat
Det har blivit "det snöar" på svenska.
STAYO
har blivit "sto" på latin. Med en annan betydelse finns roten kvar i franska "être" men också i "conSTAnt, STATique".
Det har blivit "jag står" på svenska.
STEGO
har blivit "tego" på latin, utan "s"et i början. Roten finns kvar i franska "proTEGer".
Det har blivit "jag täcker" på svenska.
STUNDO
har blivit "tundo" på latin. Roten finns kvar i franska "conTONDant, conTUSion".
Det har blivit "jag stöter" på svenska.
SWIDYO
har blivit "sudo" på latin, sedan "je sue" på franska.
Det har blivit "jag svettas" på svenska.
SWOPYO
har blibit "sopio" på latin. Roten finns kvar i franska "SOPOrifique"
Det har blivit "jag sover" på svenska.
TLNAMI
har blivit "tollo" på latin. Därifrån kommer franska "TOLérer".
Det har blivit "jag tål" på svenska.
TORREYO
har förenklats till "torreo" på latin. Roten finns kvar i franska "TORREfier".
Roten finns också i svenska "jag TORkar".
WOIDEYO
har blivit "video" på latin, sedan "je vois" på franska.
Det har blivit "jag vet" på svenska (jag vet något därför att jag har sett det).
WOLEYO
har blivit "volo" på latin, sedan "je veux" på vranska (jfr. VOLonté, VOLontaire).
Det har blivit "jag vill" på svenska.
WERTO
har blivit "verto" på latin. Roten finns kvar på franska i "aVERTir, convertir, pervertir, intervertir, version".
Den samma roten finns i det gamla verbet "varde" på svenska.
